Linnéa i Ingrid Olssons bok Långt ifrån cool har det faktiskt inte så lätt. Hon ska få glasögon (på sin fördelsedag!) och tycker inte alls att det är kul. Plus att hon har problem med kompisarna. Eller snarare bästa kompisen. Eller rättare sagt före detta-bästa kompisen. Linnéa och Vanessa hängde alltid ihop förut men nu är allt annorlunda, Vanessa har bestämt sig för att Linnéa är tråkig och töntig (och att precis ha fått glasögon gör ju inte saken bättre) och har lyckats få alla i klassen att tycka likadant. Allt Linnéa gör blir fel, hon kan inte hjälpa det. Dessutom verkar hennes mamma tro att hon gör allt fel med flit, det är tur att Linnéa har en mormor som förstår.Jag var också en glasögonorm (fick dem när jag var tio, stora vita i plast) så jag känner verkligen igen den där känslan i att vara tvungen men inte vilja ha dem. Fast nu gillar jag glasögon och tycker det är jättefint (även om jag har linser mest nuförtiden).
Men jag blev så arg när jag läste den här boken, arg på dumma Vanessa och arg på mamman som verkligen inte fattar någonting alls. Och på lillsyrran Iris som är så himla bortskämd. Däremot gillar jag Linnea mycket, hon är både stark och cool. En bok som får en att känna mycket är alltid bra, så läs den! (Med eller utan glasögon.)
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar