Jag har precis läst Min typ brorsa som är skriven av Johanna Lindbäck (som har skrivit En liten chock också, den har jag inte läst än men ska så fort jag hinner.) Nina bor i Umeå tillsammans med sin mamma Marie och Daniel bor tillsammans med sin brorsa Wille och sin pappa Tomas i Luleå och allt är väl egentligen frid och fröjd. Men så på något sätt träffar Marie och Tomas varandra och helt plötsligt är det en ny familjekonstellation på gång. Hur är det egentligen att få nya syskon när man är tonåring, när man till och med börjat gymnasiet? Och inte ett sådant där gulligt babysyskon utan ett som är lika gammalt som en själv. Tänk vad jobbigt, allt man har hört om struliga styvfamiljer.
Men så blir det inte alls jobbigt, det blir faktiskt jättebra. Det blir en ny vardag där alla hittat sina nya roller och tycker bra om varandra. Lite väl bra kanske. Det finns en spänning mellan Nina och Daniel som inte borde finnas där. Inte när man ska vara syskon. Lite jobbigt blir det när man hela tiden är så medveten om den andra, hur den mår, vad den gör, hur personen till och med säger ens namn. Hur man känner när den andre är så nära och det inte är syskonkänslor alls. Hur hanterar man en sån grej egentligen?
Johanna Lindbäck skriver om det på ett himla bra sätt. Så att man verkligen dras in i berättelsen och blir lite nervös över hur det ska gå.
Boken finns på bibblan så klart.
Låna den!
/Maria
2 kommentarer:
Den verkar jättebra! Måste låna den nästa gång jag är på Bibblan!
Det är den! jag kommer att ha med den till nästa bokcafé om du inte hinner få fatt på den innan dess.
/Maria
Skicka en kommentar