Splitter

Det är något speciellt med böcker där man får reda på slutet först. Med en gång man börjar läsa Splitter får man reda på att något har gått väldigt snett och att det är en massa blod inblandat. Det kan bara inte sluta bra. Eller kan det? Men vem är det som blöder? Huvudpersonen i den här boken funderar på när allt som leder fram till katastrofen tar sin början. Kan det bero på olika personer som han lärt känna, eller är det bara det där med att börja på High School, eller tog kanske historien sin början mycket tidigare än så? Upplägget gör i alla fall boken väldigt spännande.

En sak i samband med den här boken som jag blev irriterad över är en recension i Helsingborgs dagblad av Björn Gunnarsson. Såhär skriver han: "Splitter" är en riktigt cool ungdomsroman, något såpass ovanligt som riktig litteratur fastän den vänder sig till unga läsare.

Som om böcker som skrivs för ungdomar inte är på riktigt! Att det skulle vara en ovanlighet att just de böckerna skulle vara bra. Det är inte alls ovanligt, det vimlar ju av bra ungdomslitteratur. Stackars recensent som inte upptäckt fler av dem. Vilken dum formulering.

Splitter är i alla fall skriven av Charles Benoit och du kan låna den på biblioteket.

/Maria