Efter allt det makalösa som hände i förra boken (som jag skrivit om här) är Jannike Faltin nu en del av en specialstyrka inom polisen. Trots att hon är så ung, sjutton, har hon gåvor som gör henne mer lämpad för jobbet än många av hennes kollegor. Precis som i förra boken blandar Mårten Sanden hej vilt mellan det realistiska och det övernaturliga med inslag av de klassiska folksagorna. Och jag älskar det! Det är roligt med någon som verkligen utmanar fantasins gränser, även om det kan vara lite svårt att hänga med ibland.
När Jannike och hennes kollegor är ute på ett uppdrag ute i skogen dyker det från ingenstans plötsligt upp en liten flicka i röd bävernylonsoverall med en korg i handen. Vem är hon? Var kom hon ifrån? Det visar sig att hon varit försvunnen i ungefär 25 år, fastän hon bara är runt fyra. Hur kan det komma sig egentligen? Det verkar finnas ett samband med en händelse för tiotals år sedan när en hel bys barn försvann alldeles spårlöst. Det finns också kopplingar till en märklig och farlig sammanslutning som kallar sig Joculatores efter det latinska ordet för gycklare.
När Jannike och hennes kollegor är ute på ett uppdrag ute i skogen dyker det från ingenstans plötsligt upp en liten flicka i röd bävernylonsoverall med en korg i handen. Vem är hon? Var kom hon ifrån? Det visar sig att hon varit försvunnen i ungefär 25 år, fastän hon bara är runt fyra. Hur kan det komma sig egentligen? Det verkar finnas ett samband med en händelse för tiotals år sedan när en hel bys barn försvann alldeles spårlöst. Det finns också kopplingar till en märklig och farlig sammanslutning som kallar sig Joculatores efter det latinska ordet för gycklare.
Det är ganska svårt att på ett kortfattat sätt beskriva vad som händer i Det viskande barnet så det allra bästa är att läsa själv. Låna boken på bibblan vettja.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar