Ååh vad jag känner för Mik som den här boken handlar om. Boken heter Isdraken och är skriven av Mikael Engström. Mik har haft en riktigt tuff uppväxt med en död mamma, en pappa som super och en storebrorsa han älskar men som inte är någon vidare förebild. Till slut är det oundvikligt att socialen blandas in och Mik slussas iväg till olika ställen. Han får till exempel bo hos en familj som föder upp kamphundar fastän han är fruktansvärt hundrädd. Familjen behandlar honom sämre än hundarna och han lider verkligen av att vara där. Helst av allt vill han bo hos sin snälla faster långt upp norrland som han fått bo hos ett tag. Men det vill inte socialen.Boken är så bra skriven och har ett jättebra språk så att man får många bilder i huvudet. Jag blir sugen på att flytta till norrland när jag läser den här. Snö och is, vad härligt! Jag blir också väldigt arg när jag läser boken. Arg på vuxna som inte förstår och som inte lyssnar. Boken nominerades till Augustpriset 2007. Det förstår jag.
/Maria
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar