Naomi och hennes bästa vän Will singlar slant om vem som ska behöva gå tillbaka och hämta kameran på årsbokskontoret. Det blir så klart Naomi och på ett ögonblick kommer hela hennes liv att ta en ny vändning. Hon halkar på trappan och slår i sitt huvud. Hårt. När hon sedan vaknar minns hon inget av det som hänt de senaste fyra åren. Ingen franska, inte hur man kör bil, inte att hennes mamma och pappa har skilt sig eller att hon är ihop med skolans absoluta hunk. Hon minns inte ens sin allra bästa vän.
Men hade hon inte tappat minnet hade hon inte heller lärt känna James, James med den vackra rösten men en strulig bakgrund, som ena stunden berättar att han så gärna hade velat kyssa henne i ambulansen och i den andra stunden knappt vill titta på henne.
Hur reagerar man när man förlorat fyra år av sitt liv? Det är en svår fråga. Vad skulle du gjort själv? Vem är man då? Naomi försöker i alla fall till en början bli den hon tror att hon var förut men det är så klart svårt. Plötsligt förstår hon inte alls varför hon är ihop med sin tennispojkvän, eller varför hon hängt med hans ytliga kompisar. Det blir till och med svårt att vara med bästisen Will, de som ändå haft en såndär perfekt vänskap. Naomi bestämmer sig för att inte tänka på vem hon var förut, hon vill börja om, vända olyckan till något gott istället. Det innebär också att försöka lära känna James mer, vilket visar sig vara mycket svårare än hon trott.
Allt det här och så klart en massa annat händer i Jag minns inte varför jag älskar dig av Gabrielle Zevin. Den kan du låna på biblioteket.
/Maria
1 kommentar:
Verkar bra
Skicka en kommentar